Inför morgondagens race är det lottdragning i vanlig ordning. Lottdragningen skedde mellan de som är rankade 1-7 i ANS - det sämsta startnumret man kunde få var således nummer 7. Det är ju ingen nyhet att det verkar som att jag är född med extrem otur när det kommer till startnummer! Men denna gång var det nästan löjligt. Det visade sig nämligen att det var oavgjort på en av platserna varför det var 8 stycken med i dagens lotteri. Gissa vilket nummer jag fick?! 

8

När ska min otur ta slut? ;-)

Nåväl, dags att sluta vara bitter och istället gå och sova! I morgon går jag all in!

Jag älskar verkligen att leva enligt de rutiner jag gör just nu... Hård träning, bra, näringsriktig mat och åtminstone 8h sömn per natt!

Vad som också får mig på gott humör är de färska bilderna på Lamborghini Jota... Jag gillar vad jag ser, trots att det än så länge endast är bilder på en halvfärdig testbil!

Enligt lambo-återförsäljarna i såväl Monaco som i Sverige leveras bilen först i maj nästa år. Detta förutsatt du lägger handpenning nu utan att ens ha sett bilen. Är man ovillig att "köpa grisen i säcken" får man snällt vänta på leverans till hösten. Hmmm...

Vad tycker ni om bilen?

Tar en "day off" idag - måste vara pigg och alert på morgondagens ANC-race!

Jag älskar att min bror Hans har börjar blogga. Det betyder att jag kan passa er vidare till hans blogg, dagar som dessa när jag har alldeles för mycket att göra och jag inte hinner blogga så mycket. I inlägget nedan skriver han bl. a om min första träningsdag efter min alpina come back för 3 år sedan. Tack Hans för ett grymt inlägg!

www.hans-olsson.com/we-where-all-laughing-at-him/ 

Jag bjuder på denna också. (Från Hans blogg i samma inlägg). Bilden är tagen för tre år sedan efter en lång träningsdag med laget. 

Ska snart sticka till Tremble Cone och ha möte med pistörerna som hjälper mig med hoppet! Det börjar ta form!

Det finns inga ord som kan ge min glädje rättvisa just nu! Jag kom till racet med gott självförtroende trots att jag var väl medveten om att mitt ofördelaktiga startnummer kunde ställt till det för mig... Åstadkom ett stabilt första åk, trots dålig snö och låg på tredjeplats efter första åket.

Mellan åken kände jag mig ovanligt självsäker. Jag hade en stark känsla av att jag skulle vinna idag! En känsla jag gärna vänjer mig vid om jag måste :-)

Innan andra åket repeterade jag gång på gång i mitt huvud: Let's win this one, let's win this one. Jag kände att jag åkte riktigt bra och när jag hörde publikens jubel när jag passerade mållinjen visste jag att det stämde överens med vad klockan visade också. Vågade dock inte kolla tiden innan jag sett ett par åkare ytterligare komma ned. När Espen sedan passerade mållinjen med en halv sekunds efter min sluttid, visste jag att jag hade åstadkommit mitt allra bästa åk sedan min alpina come back!

Jag gjorde 10.94 poäng vilket innebär att jag går från att vara rankad 85:a till 64:a i världen. Och klättrar även upp till en 3:e plats i Sverige i storslalom. Med detta sagt, det är en STOR dag i herr Olssons karriär! Jag är sååå sjukt glad!

Fortfarande ett par race kvar här i NZ, jag ska verkligen försöka komma ihåg dagens känsla och energi och applicera dem på de kommande tävlingarna - det var tydligen ett framgångsrikt koncept!

Nä, dags att jogga skidåkningen ur benen så att inte benen blir stumma sen ska jag lägga huvudet på kudden - glad och nöjd över att drömmen om OS 2014 känns mer levande än någonsin!

Over and out från en lycklig Jon

 Jag trodde inte att det kunde bli så mycket sämre än att starta med nummer 13 på ryggen (som fallet var i går)...

Jag antar att jag hade fel... :-)

Nåväl, det är bara att gilla läget antar jag! Vädret ser grymt ut och nu är det dags att bege sig mot backen!

Ciao!