Picture by Thilda Berglind
sjal - vintage by Rose / sthlm vintage
skjorta - vintage
I MARS FÖRRA ÅRET PACKADE JAG NED MITT LIV I FLYTTLÅDOR. Flyttade ut från mitt flickrum och bodde, när jag väl var i Nyköping, i gästrummet. Att packa ned sitt liv i lådor var en helt fantastisk frihetskänsla. Lite samma känsla som när jag klippte av 2 decimeter hår i somras. Som en början på någonting nytt. I april köpte jag hela min lägenhet. Soffa, fåtöljer, ett två meter långt sideboard, tavelramar, stolar, bord, tallrikar, glas, ja, allt porslin man egentligen kan tänka sig. Den där lilla detaljen om att jag inte hade någon lägenhet att flytta in sakerna i var inte riktigt lika väsentlig. När jag väl fick en skulle det bara gå på en sekund att flytta in, för jag hade allt man någonsin kunde behöva. Riktigt så enkelt och lätt blev det kanske inte. Men det skapade någon slags frid i den Mira som inte ville någonting hellre än att flytta.
Nu, tio månader senare packar jag upp flyttlådorna, och tänka sig. Det känns som att jag har vuxit flera år. På en endaste dag.
Så när mamma frågade mig i torsdags om jag verkligen var färdigpackad (när det enda synliga jag packat var en flyttlåda med underkläder) svarade jag att jag inte kunde vara mer förberedd. Jag har ju varit färdigpackad i snart ett år.
Och ni undrar vad som kommer att hända med bloggen. Tidigare har vi i princip mest bara fotograferat på helgerna, eftersom Thilda går i skolan i veckorna. Precis så kommer det att fortsätta vara. Jag kommer åka hem minst en gång i veckan till vårat kråkslott mitt ute i ingenstans. Allt handlar egentligen bara om att vi måste bli bättre på att planera.
_mira
