När en amerikan går till vallokalen den 4 november lägger han/hon inte sin röst direkt på kandidaterna. Det amerikanska persidentvalet, som egentligen är flera delstatliga val än ett enda federalt val, är nämligen ett exempel på ett indirekt val. Väljarna lägger istället sina röster på så kallade "elektorer" som i sin tur formellt väljer vem som ska bli USA:s president och vicepresident.

Electoral College
Det så kallade elektorskollegiet, Electoral College, består av sammanlagt 538 representanter fördelade på de olka staterna i USA. Varje stat, inklusive Washington D.C., representeras av samma antal elektorer som man har kongressledamöter och senatorer i kongressen.  För att bli USA:s president måste man vinna en majoritet (minst 270) av dessa elektorer. 48 stater med Washington D.C. har valt principen att vinnaren-tar-allt, vilket innebär att den presidentkandidat som får flest röster i delstatsvalet får alla elektorsröster i den delstaten.

Systemkritik
Systemet med elektorer gör det möjligt för en presidentkandidat att vinna valet även om denne inte fått flest röster i hela landet. Detta skedde 1876, 1888 och i det omtalade valet mellan George W. Bush och Al Gore 2000. Kritiker till systemet anser att det ger småstater oproportionellt stor makt i valet av president, medan försvararna menar att elektorerna är en viktig del i det federala systemet som skyddar de mindre staternas rättigheter. Flera olika lagförslag har lagts fram för att reformera systemet, men inget har lyckats få tillräckligt stort stöd i kongressen.

Valprocessen
Den 4 november går det amerikanska folket till val. Då lägger de sin röst på den representant som man vill ska bli landets nästa president. Den 15 december sker sedan den formella röstningen på presidentkandidaterna i elektorskollegiet i respektive delstat baserat på väljarnas röster. Den 8 januari röstar elektorskollegiet officiellt inför Representanthuset och Senaten. Den 20 januari sker sedan installationen av den nya presidenten som svär eden inför högsta domstolens ordförande.